Kanske är det så här...

Kanske är det så här det är att leva...

Mina påslakan är blommiga, mina gardiner är blommiga och jag har blommigt porslin, något som enligt den senaste boken jag läste- är det sorgligaste som finns

Jag har bitit av en bit av en tand på en synål. Det syns inte men det känns när man känner efter med tungan. Kanske är det lite fint att jag har en pysselskada

I morse åt jag hemgjorda croissanter. De såg inte ut som croissanter men de smakade ganska mycket som croissanter. Croissanter kan vara det bästa jag vet...

Om porslinsgubbar och paparazzibilder på flickor och hundar

Alla längtar bort. Jag längtar hem. Men kanske lite bort också. Funderar på att klippa min utväxta frisyr men gillar den liksom ändå på något vis, okontrollerbar och rufsig till trots. Fina nya saker här hemma är den lilla porslinsmannen jag fick av R och som skymtar som en liten prick längst ner på vår tavelvägg. Den påminner mig om honom lite grand. Morgonrocken är också ny, blå med vita prickar. Hänger bakom dörren i vårt sovrum och väntar på sovmorgonslördag med tidning och helgfrukost. För övrigt har jag köpt ny kamera, efter sisådär sju, åtta år. Den är hemskt fin, återstår att se vad den tar för bilder. Imorgon ska jag försöka komma ihåg att lägga upp mina morgonbilder från den gamla kameran, paparazzibilder på flickan och hunden i snön. Hade jag inte köpt en ny kamera hade det nog blivit ett teleobjektiv. Jag hade velat fånga deras miner i snöleken...

Världen, alldeles grå.

Var kommer de ifrån, de där klumparna i magen med odefinierbart ursprung?

Det är nästan filosofiskt. Hur jag vill lägga mig ner på rygg och bara sova bort allt. Ingen orsak funnen, ingen idé att grubbla. Det är fredag och det sista jag känner för är fredagsmys. Jag tittar i mitt kaleidoskop och försöker sätta färg på dagen men den fortsätter att vara grå.

Kras

Mitt hjärta i dina händer. Mitt liv. Jag ger mig ut på jakt efter domherrar igen. Promenerar kanske till mormor och får en kopp kaffe. Värmer frusna tår. Min favoritbrosch gick sönder- haren förlorade sina öron. Jag nostalgiläste en bok från barndomen. Kaffet värmde. Jag vet inte vad jag vill säga. Jag vill slippa allergin nu. Köpa en ny brosch. Frysa lite mer om kinderna. Sova mindre, orka mer. Det är minus 14 grader och jag är allergisk mot gräs. Jag kryper tillbaka ner i sängen. Det stämmer inte och allt känns bak och fram. Som i Alice i Underlandet. Jag köpte min tredje Alicebok igår. Den var så fin på framsidan...

Jag har ingen stadig rot

Dagar som går. Månader och sedan år. I morgon är det Februari. Jag fångade lite ljus idag. Jobbade hemma. Tog en paus och matade fåglar i parken och letade domherrar. Fortfarande ingenstans. Jag köpte en broderad herre på loppis istället. Och satt och filosoferade med benen i kors på vårt köksgolv under min fikarast. Jag blir filosofisk av boken jag läser nu. Jag fångas så lätt upp av stämningar. Är som ett löv i vinden, far än hit, än dit, beroende på hur orden träffar mig. Jag gillar ändå att jag inte är fast förankrad. Jag är ingen trygg hamn, har ingen stadig rot.

Var människa likt snöflingan ett unikum

Jag läser Igelkottens elegans och skalar bort lager på lager av människorna. Snuddar vid japansk poesi och fastnar vid det unika, liksom huvudpersonerna i boken. Frotterar mig i uttryck och filosoferar över tingens förgänglighet. Idag är idag allra bäst när vi går inför den tillfullo och precis så skapar vi vår vackraste framtid.

För övrigt har jag spenderat helgen med Richards släkt. Besökt ett säteri och hyllat ålderdomen. Vandrat över snötäckt is och genom frostnupen granskog. Ätit glace au four, spelat Alfapet, Trivial pursuit och läst lite till. Fint att vara hemma igen. Vårt hem, nästan som ett väsen, vårt unikum också det...

En fin dag, där utanför

Det är en fin dag, där utanför.

Det ligger vita flingor som ett tunt lager över marken. Reflekterat ljus når mina pelargoners gröna blad och de sträcker sig upp mot ljuset. Jag lyssnar på Too Young med Don't blame the dog och försöker jobba. Solen liksom drar mig mot fönstret. Jag är ett pelargonblad. Jag vill gå ut och gå. Sparka i snön så att stövlarna får vita mössor. Köpa små klisterprickar att sätta på min jordglob. Markera resor och fantisera om nya. Jag väntar på att en fin vän ska sticka in huvudet och säga hej. Komma upp för att jag inte orkar gå ner och sen upp för alla trappstegen igen. Jag har aldrig, aldrig räknat dem. Sju trappor. Hur många trappsteg på varje? Så lätta när man är ung och frisk, så tunga när man är gammal eller sjuk. Får bly i fötterna. Jag sitter uppkrupen i guldgula rokokosoffan och tittar upp i taket på vår nya fågellampa. Flyg, lampa flyg. Får jag gå nu? Jag vill inte jobba, inte vara sjuk, inte ha bly i fötterna. Det är ju en fin dag, där utanför.

Torptankar

Jag är på ett omöjligt humör. Jag är sjuk och bor sju halvtrappor upp, alltså vill jag gå ut hela tiden. Det är vinter ute, alltså vill jag ha sommar. Jag har definitivt inte pengar till ett torp alltså drömmer jag om att bli torpägare. Se bara på detta söta röda torp som jag fann på hemnet. Alla bilder utom det blommiga köket är från samma torp, det blommiga köket fann jag i ett annat. Åh, drömkök, åh kaffekopp på torptrapp i sommarsol...

Snön dalar sakta

Snön dalar sakta, där utanför mitt fönster. Så tyst, så tyst att jag ingenting hör. När jag tittar ut har en tunn vit sky lagt sig över gatorna och enstaka flingor singlar än, i gatlyktornas sken. Nu målas hela världen ljust snövit och i morgon kommer mina skosulor lämna avtryck på vägen hemifrån...

Morfar och livet

Visst är det konstigt det där med att folk dör på samma dag som andra föds? Helt naturligt men ändå så konstigt när man känner en person som fyller år en viss dag och någon annan dör samma datum. Det är som om att man inte vet om man ska vara ledsen eller glad då. Min mormors moster dog på min födelsedag när jag var yngre och morfar dog på pappas födelsedag det här året. Jag vet ännu inte hur det kommer att kännas den dagen nästa år men säkert är väl att det tar udden av firandet lite grand åtminstone. Jag tänkte på morfar idag. Det var mest det. Barska morfar som var bokbindare och som band in min Pippi Långström bok när jag var liten och hade spillt vaten på den. Tack morfar.

Frostnupna kinder

Kalla vindar nöter mina kinder och kylan börjar förnimmas under skosulorna. Luften andas rimfrost och snön känns plötsligt inte så långt borta. Jag dricker te på jobbet och sveper in mig i varma koftor. Halsduk i flera lager och stickade vantar från fjärran land. Mitt korta hår får öronen att frysa desto mer och jag tänker att det där långa jag hade vore ändå skönt under baskern...

Jobb-igt.

Jag har dåligt samvete för att jag inte jobbar men jag kan inte jobba för jag vet inte vad jag ska göra och alla jag skulle kunna fråga är på semester så jag sitter och kollar mailen en gång i minuten och läser om texterna jag skrivit och spelar fever ray och hoppas att någon ska höra av sig med något jag kan ta itu med, jobba, jobba, jobba med tills arbetsdagen kan räknas som slut. Och på måndag kommer chefen och då lovar jag att jobba jättehårt för jag kan ju inte göra något nu men kollar mailen utifall för jag vill ju faktiskt jobba och har ännu mer dåligt samvete för nog måste det finnas något jag kan jobba med?

Ute skiner solen och torkar ut vår chilis och paprikor och alla pelargonerna på balkongen och till helgen ska det kanske bli regn men då vill jag ha sol...

En kulen dag med kulörta önskningar

Jag funderar som bäst på vad jag kan önska mig i födelsedagspresent. Jag tycker alltid att det är så svårt. Visst finns det massor av saker jag vill ha men ingen som jag kommer på så där rätt upp och ner när någon frågar. Fint porslin förstås men egentligen har jag ju så mycket... men ändå, något i serien berså och en tekopp med rosor från serien Pynta. Annars kan jag just nu bara komma på att jag vill ha en turkos gammal skrivmaskin och ett överaskningskalas i en hage. Lite som på bilden här... Bild 1 är gammal från en annons och bild 2 är från Vintageportalen

Det är inte klokt... men så himla klokt!

Jag har det alldeles fantastiskt trots att jag inte har en minut över. Jag jobbar en massa och pendlar där till men orkar mer än någonsin och träffar mer folk och hittar på mer skoj än på länge! Antingen kommer jag inte hem alls på kvällen eller så kommer jag hem väldans sent. Så min lilla blogg kommer nog leva lite på is för tillfället trots att det är så sommarvarmt ute att jag har badat i Dalälven två dagar i rad. Eller kanske just därför! Det finns så mycket roligt som ska hinnas med och med heltidsjobb och flera timmars pendlande finns det inte så mycket tid kvar till att sitta ner vid datorn. Men jag tittar in igen en gråregnig dag som säkert kommer förr än vi tror!

Bild) Rosépremiär med fina Urban alldeles efter premiären av mitt nya jobb

Imorgon ska jag vara roligare. Ha roligare.

Jag hade tänkt mig så mycket idag. Jag hade tänkt solskenspromenad och fika på en klippa. Jag hade tänkt pyssla och sy. Men dels har jag varit sådär oförklarligt trött igen och dels blev vädret alldeles vitt ett tag idag. Så det blev lång frukost med bland annat blåbärspannkakorna från igår, disk och en bok idag. Imorgon ska jag orka mer. Imorgon ska jag vara roligare.

Vi behöver ingen plastpåse

5 kronor styck kostar små virkade dukar i en korg. 5 kronor per handarbete. Och så prutar söta tanten ändå på slutsumman fastän jag protesterar, för pengar till Röda Korset är ju bara bra. Men ändå, det hör till och det är så det ska vara på loppis. Och jag får världens solskensleende när jag säger att jag behöver ingen plastpåse, vi tänker väl på miljön?

Hjärta Japan.

Fortsatt tungt i själen men det finns alltid de som har det så mycket värre. Mitt hjärta är i Japan just nu. Detta trasiga vackra land, dit jag ständigt längtat tiilbaka.

Foto GML Photography, Reuters.

Skolkkaffe

Idag skolkar jag från en kurs. Jag är så innerligt trött ända in i själen.

Jag ser gamla tv-program på svt -play och dricker kokkaffe från spisen. I fönstret silar solen strålarna genom mina nya färgglada vimplar fönstret. Kom nu våren, kom.

Bilderna är lånade från kreativa själar, tyvärr minns jag inte var jag hittade det översta kortet men det i mitten kommer från bloggen Sammyrose.se och allra finaste hemmet hittar man hos Tant Marit! Tack för lånen!