Hyllkantsbårder

Tänk vad bra det är med vänner som vet precis vad man går och suktar efter men aldrig kommer till skott att köpa. Igår fick jag en överaskningspresent i form av en hyllkantsbård med körsbär på av min bästa vän. Jag har öppnat upp vårt glasskåp och se vad fint det blev med en hyllkantsbård nu också! Egentligen vill jag göra så på alla skåpen men det är redan ganska plåttrigt i vårt kök av alla fina saker jag samlat på mig, så kanske får det bli bara ett skåp till att börja med.

Lördag

Gårdagskvällen drack jag vin hemma hos finaste och tittade på gamla serier och åt en massa chips. Två halvsjuklingar som kryade på sig. Innan dess blev det vårpromenad i tunna skor genom smältande snö. Jag är så förvånad att jag inte är brakförkyld idag... Till loppistorget gick jag och fyndade en grön liten resväska och sedan blev det solskensfika i två omgångar med föräldrar och bästa J.

Bilder) Finastes tulpaner, vackraste skyltfönstret i stan och min nya lilla väska

Morgonfärger

Solrossmörgåsar med ost. Färggade ljus och småfåglar. Rödmålade tånaglar och Josef Franks kudde Manhattan. God Morgon.

I mitt sovrum

I mitt sovrum tillbringar jag för tillfället en hel del tid. Här sover jag, vilar jag, surfar jag på min mac och läser jag. Mitt sovrum är precis lagom stort, färgglatt och lite barnsligt. Det bästa är att R också gillar vimplarna som jag köpte i förra veckan, de ramar in vårt fönster och fångar upp ljuset som silar in mellan persiennerna. Jag drar aldrig upp persiennerna i sovrummet för utsikten är tråkig och ett sovrum ska ändå vara lite halvmörkt.

Hjärta Japan.

Fortsatt tungt i själen men det finns alltid de som har det så mycket värre. Mitt hjärta är i Japan just nu. Detta trasiga vackra land, dit jag ständigt längtat tiilbaka.

Foto GML Photography, Reuters.

Skolkkaffe

Idag skolkar jag från en kurs. Jag är så innerligt trött ända in i själen.

Jag ser gamla tv-program på svt -play och dricker kokkaffe från spisen. I fönstret silar solen strålarna genom mina nya färgglada vimplar fönstret. Kom nu våren, kom.

Bilderna är lånade från kreativa själar, tyvärr minns jag inte var jag hittade det översta kortet men det i mitten kommer från bloggen Sammyrose.se och allra finaste hemmet hittar man hos Tant Marit! Tack för lånen!

Vår?

Det är vår. Solen skiner och det är Mars månad. Det är vår så jag beslutar mig för att gå ut på min balkong och utnyttja detta faktum för att få i mig det viktiga solljuset. Jag staplar flera mjuka stolsdynor på hög på en stol, virar halsduken flera lager om halsen och stålsätter mig mot kylan för det är ju vår. En kvart om dagen behöver man lapa solljus för att inte få D-vitaminbrist. Det är svårt under den mörka, långa vintern så jag beslutar mig för att nu ska jag inte lida brist längre, nu ska jag lapa sol, det är ju vår. Men vindarna är kalla, de letar sig upp under min jacka, far igenom mitt nytvättade hår och de isar kring mina ben. Det går 5 minuter, det går 10 minuter och jag ger upp. Jag kommer att få lov att ha D-vitaminbrist ett tag till. Jag kommer in med en röd näsa och utan en enda vårfräken i ansiktet. Våren svek mig. Jag får försöka få lite vår i ansiktet på väg till jobbet, så tar jag balkongen i besittning en annan dag. Jag är osäker på om våren är här ännu...

Taiwan reunion & Internationella kvinnodagen

Härom kvällen hade jag reunion med mina fina taiwaneser; tjejerna som jag bodde och levde med när jag pluggade i Taiwan. Passar bra att lägga upp en dag försenat efter Internationella kvinnodagen, som jag får hålla med en rysk kund jag hade igår, att vi firar för lite i Sverige. Det finns mycket att uppmärksamma som kan bli bättre- den höga mödradödligheten i vissa länder, omyndigförklarandet av kvinnor i andra, de högre straff som gäller för kvinnor för till exempel otrohet än för män i Iran bland andra länder och så vidare. Vi borde komma ihåg att vi kvinnor måste hjälpas åt och hålla ihop. Vi måste öka fokus på detta och vi måste fira våra triumfer. Skål från en middag med lyckliga Taiwanminnen...

-Om ni undrar över händerna- man nöjer sig inte med att göra peacetecken med fingrarna i Taiwan på kort, när något är riktigt bra visar man "älgen"- för tio fingrar är ju bättre än två, logiskt eller hur?!!

Ett par vårar tillbaka...

För ett par vårar sedan var jag och R i Österbybruk och åt glass och tittade runt på loppisar. Vi fick fint besök av P&J hemma på min dåvarande gata i sta'n och vi kunde fika på min balkong. Allra mest förvånad när jag tittade på mina gamla kort blev jag när jag insåg så mycket hår jag hade på den ti'n! Tjusigt.

Dagens finaste hem

Vad som är så fint med bloggosfären är att ibland hittar man in till de allra trevligaste hem utan att behöva plinga på en enda dörrklocka och be om lov att få ta en titt! Idag hittade jag en så himla fin blogg som gav en massa heminspiration och ja- jag längtar så till en ledig dag så att jag också kan plantera om pelargoner till mina fönster! Tack Krickelin-krickelin för titten!

Helgen innan hemskheterna

Helgen innan hemskheterna var vi hemma hos Rs föräldrar och åt glace au four, vandrade på sjön och spelade kort. Lördag förmiddag vek vi som vanligt nu, till en loppisrunda. På bästa loppisen är det alltid kö innan öppningen men vi hann fynda en del ändå! Tavlan med de allvarliga barnen är målad 1941 och jag undrar om de fick leka efteråt eller om de alltid skulle vara så där allvarliga? En liten skada i målningen gjorde att vi fick betala 50kr. Fyra stycken fina blommiga arabiaasietter för 25kr stycket fick följa med hem också och eftersom jag har koppförbud lämnade jag kopparna med sina fat till någon annan lycklig. Finast var kanske ändå mina ugglegrytlappar- herr och fru uggla i rosa kostade bara 20kr tillsammans och jag tackar och bockar för den duktiga person som stickat dem så fint!

Mitt hem, mitt bo.

Jag lever, trots allt. Och i hemmet finns tryggheten. Mitt vardagsrum är mitt lilla bo.

Tröstshoppa

Tröstshoppa.

Alla har tröjorna. Jag vill ha trosor och tights.

Bilder från Emma och Malena

Och när sorgen kommer...

Och när sorgen kommer..

Snabbt, en hammare från ingenstans. En evighets ovisshet som bara är sekunder. Och så död. Oåterkalleligt. Allt det andra spelar mindre roll. Jag såg dig, jag förstod men ändå inte. Du har ju funnits hela mitt liv, hur kan du inte finnas, så snabbt? Du gratulerade ju precis pappa på födelsedagen. Bara timmar innan. Hur kan man leva så och sen plötsligt inte finnas mer?

Klumparna i halsen, ögonen. Egoistisk gråt, för det är det ju, du mår inte dåligt. Du mår inte. Alls. Vi mår, så att det räcker. Solen lyser ute men inomhus regnar det hela, hela tiden...

Jag hade en gång en sko...

När jag och mina vänner körde tvärsöver USA från kust till kust i en hyrbil för några år sedan blev vi rånade i San Fransisco. De tog i princip allt vi hade lämnat kvar i bilen över natten, men de lämnade kvar två vänsterskor... Vi skämtade om att det måste ha varit en enbent rånare och inte var det mycket vits för oss att spara på högerskorna sen...

Idag kom jag hem från loppis med en pyttliten sko. En alldeles för dyr, otroligt onödig liten sko i mässing. Men inte desto mindre alldeles, alldeles underbar.... Jag kan inte avgöra om det är en vänstersko eller en högersko men den ensamma lilla skon fick mig att tänka på USA-resan igen och ett på det stora hela fantstiskt minne.

Vårstädning och snöstorm

Hur var det nu, undrade en vän. Du hade vårstädat och tvättat alla fönster?!....

-Ja, tvingades jag erkänna. Jag tyckte ju att det började bli dags för vår. Jag längtar färgglada blommor, fågelsång och sol som värmer i nacken om morgonen. Jag längtade inte snöstorm som leder till att man får skotta hela lilla balkongen och känna sig som ett av barnen på Frostmofjället när man tar sig utomhus...

Bild 1) Vill INTE ha

Bild 2&3) VILL ha

Under Bron.

Igår var det jag och ett tjog grabbar i en etta på söder. Det var musikquiz och det var rödvin. Efteråt var vi fyra som dansade hela na

tten (på) Under bron, mitt ute i ingenstans men samtidigt i ett hus under en bro. En kö nedför en trappa. En mörkhyad butler i glasögon bugar och leder oss in i en hiss. Jag vet inte vilken våning vi åker till men plötsligt

är där en massa folk, ett hörn inklätt i lampor och spindelväv och där inne på toaletterna är allting inklätt i staniolpapper. I ett uterum kan man röka och köpa korv. I ett annat rum med medaljongtapet kan man sitta i en röd Emmafåtölj

och sippa vin. Jag dricker rom och cola och flyter runt mellan dansrummen. Korten finns kvar i kameran, så

jag vet att det hela inte var en dröm....

Les amours imaginaires

Igår såg vi Les amours imaginaires; "Hjärtslag" som den lite lustigt blivit översatt till på svenska.

Åh så fint- musiken, kläderna, den suggestiva stämningen och det faktum att den låter en förstå och fundera själv en hel del, ramar in ögonblick och belyser dem. Rekomenderas varenda vintagenörd och romantiker - särskilt de med en

faibless för det franska språket dessutom!

Som en filifjonka

"Som alla filifjonkor hade hon en massa prydnadsföremål. Små speglar och släktfotografier i ramar av sammet och snäckor, kattungar och hemuler av porslin som vilade på virkade dukar, vackra minnesord broderade med silke eller silver, mycket små vaser och trevliga tevärmare i form av mymlor- ja, allt sådant som gör livet lättare och mindre farligt och stort." -Tove Jansson, Det osynliga barnet