En helg med salig salix lycka

Jag vet inte om melankolin bor i magen eller bröstet?

Migrändämpad dimma får mig till tangenterna.

Tiden står stilla ett tag när man är sjuk. Tiden; den där dyrbara som klockan oberört tickar fram.

Det är en sådan dag idag.

Men förra helgen var det vår. Krokusar och snödroppar. Loppisjakt och kaffe på fönsterbrädet i köket. Låt våren komma in. Storfynd. Fantastiska Stig L asietter för 10 kronor stycket. Sådana fynd gör man inte i den här staden. Ändå gjorde jag det. Jag såg hur hon plockade upp traven ur en kartong precis som jag gick förbi. Hon blev så glad för att jag blev så glad. Perfekta är de, inte en repa i glasyren och jag gläds fortfarande. De hör hemma hos oss i 30-tals kök utan diskmaskin som förstör. Lilla bambi, ett par hantverksböcker; en full av korstygnsmönster och en med stick- och virktips steg för steg, och ett par röda skor följde också med hem. Dorothy, you are not in Kansas anymore. Snart är inte jag i staden mer heller, flyr till Bryssel över helgen. Åh vad skönt. Hoppas att melankolin stannar kvar hemma...

The sound of chirping paper birds...

Helgen inleddes med filmkväll tillsammans med några tjejer från jobbet, fortsatte med besök av Hanna och hennes lilla, klosstorn och bullfika och avslutades med kalas där vi grundade med linsgryta och fortsatte med ett berg av av kakor. På kalaset fanns Ingela som hade bott i Japan och kunde vika papperstranor. Jag tycker att de är fantastiska och fick en lektion, sedan dess har jag inte kunnat sluta. Jag har tranor på loftet. Vår lägenhet blommar av utslagna tulpaner och mängder av färgglada papperstranor. Dagens middag blev också ganska färgglad. Gryta på blomkål, potatis och morötter, till den yoghurt med mynta och vitlök och så grönsaker i form av sockerärter, ruccola och paprika till. Kan ha varit det godaste på länge- och är dessutom bland det nyttigaste. Jag älskar när det får vara så. Snart drar jag till fjälls. Man kan spana efter mig på tåget, där jag troligen sitter i skräddarställning och och viker papperstranor...

Om porslinsgubbar och paparazzibilder på flickor och hundar

Alla längtar bort. Jag längtar hem. Men kanske lite bort också. Funderar på att klippa min utväxta frisyr men gillar den liksom ändå på något vis, okontrollerbar och rufsig till trots. Fina nya saker här hemma är den lilla porslinsmannen jag fick av R och som skymtar som en liten prick längst ner på vår tavelvägg. Den påminner mig om honom lite grand. Morgonrocken är också ny, blå med vita prickar. Hänger bakom dörren i vårt sovrum och väntar på sovmorgonslördag med tidning och helgfrukost. För övrigt har jag köpt ny kamera, efter sisådär sju, åtta år. Den är hemskt fin, återstår att se vad den tar för bilder. Imorgon ska jag försöka komma ihåg att lägga upp mina morgonbilder från den gamla kameran, paparazzibilder på flickan och hunden i snön. Hade jag inte köpt en ny kamera hade det nog blivit ett teleobjektiv. Jag hade velat fånga deras miner i snöleken...

From the blues to flower power

På jobbet planerar vi pelargoninköp för att få mer hemtrevnad, här hemma fotar jag vissna tulpaner och planterar om stjälkblommor som stått sig i flera veckor. En av mina allra grönaste växter har börjat ta fönstret i besittning. I morse sjöng fåglarna för full hals och skar med sina höga toner genom minusgraderna. Jag sär, jag sär, snart är våren här!

If you have the blues...

... look for something blue.

1. Fantastiskt blått porslin på miriamskafferep.blogspot.com

2. Mer fint porslin från samma blogg. En Emmaflicka vill jag så himla gärna ha någon gång..

3. En 50-talssoffa i blått tyg

4. En fantastisk blå porslinstallrik som jag ångrar lite grand att jag inte budade hem från Tradera

5. Blåa tyger till salu från epla.se

Världen, alldeles grå.

Var kommer de ifrån, de där klumparna i magen med odefinierbart ursprung?

Det är nästan filosofiskt. Hur jag vill lägga mig ner på rygg och bara sova bort allt. Ingen orsak funnen, ingen idé att grubbla. Det är fredag och det sista jag känner för är fredagsmys. Jag tittar i mitt kaleidoskop och försöker sätta färg på dagen men den fortsätter att vara grå.

Frits Friska Fisk

På den där loppisen dit vi så sällan kommer för att den ligger så dåligt till, där var jag i helgen. Inga stora fynd, en ensam rosablommig gardin, några böcker och en grönblommig förvaringslåda. Men det är trevligt att gå runt där för de har flera bodar där man kan gå runt och rota. Jag har egentligen redan två Alice i underlandet böcker men den här var så fin så den åkte med ändå. Frukt och bärboken var fylld av äpplen och päron med fantastiska namn och historier. Extra roligt att någon har klottrat i boken, jag fantiserar om vem som har haft den förut. Burken är från en serie jag har spanat länge på. Den köpte jag i en antikaffär men priset var ganska hyggligt ändå. Tanten som stod i kassan sa att precis en sådan har hon och serverar sill ur och jag lovar mig själv att jag ska göra detsamma och inte bara stå och damma. Men stå framme får den förstås göra också: Frits Friska (!) Fisk...

Kras

Mitt hjärta i dina händer. Mitt liv. Jag ger mig ut på jakt efter domherrar igen. Promenerar kanske till mormor och får en kopp kaffe. Värmer frusna tår. Min favoritbrosch gick sönder- haren förlorade sina öron. Jag nostalgiläste en bok från barndomen. Kaffet värmde. Jag vet inte vad jag vill säga. Jag vill slippa allergin nu. Köpa en ny brosch. Frysa lite mer om kinderna. Sova mindre, orka mer. Det är minus 14 grader och jag är allergisk mot gräs. Jag kryper tillbaka ner i sängen. Det stämmer inte och allt känns bak och fram. Som i Alice i Underlandet. Jag köpte min tredje Alicebok igår. Den var så fin på framsidan...

Jag har ingen stadig rot

Dagar som går. Månader och sedan år. I morgon är det Februari. Jag fångade lite ljus idag. Jobbade hemma. Tog en paus och matade fåglar i parken och letade domherrar. Fortfarande ingenstans. Jag köpte en broderad herre på loppis istället. Och satt och filosoferade med benen i kors på vårt köksgolv under min fikarast. Jag blir filosofisk av boken jag läser nu. Jag fångas så lätt upp av stämningar. Är som ett löv i vinden, far än hit, än dit, beroende på hur orden träffar mig. Jag gillar ändå att jag inte är fast förankrad. Jag är ingen trygg hamn, har ingen stadig rot.

Var människa likt snöflingan ett unikum

Jag läser Igelkottens elegans och skalar bort lager på lager av människorna. Snuddar vid japansk poesi och fastnar vid det unika, liksom huvudpersonerna i boken. Frotterar mig i uttryck och filosoferar över tingens förgänglighet. Idag är idag allra bäst när vi går inför den tillfullo och precis så skapar vi vår vackraste framtid.

För övrigt har jag spenderat helgen med Richards släkt. Besökt ett säteri och hyllat ålderdomen. Vandrat över snötäckt is och genom frostnupen granskog. Ätit glace au four, spelat Alfapet, Trivial pursuit och läst lite till. Fint att vara hemma igen. Vårt hem, nästan som ett väsen, vårt unikum också det...

Ljusets sista timmar och gräset i sommar

Jag jagar de sista timmarna ljus, mellan mattvätt och korrekturläsning. Fångar ljus, fångar ord i flykten.. Älskar ljuset i de slitna trätiljor som är våra golv, de perfekta tulpanernas slokande över de nya Gudrunkatalogerna. Trivs, just nu. Det är roligt att gå till jobbet och det är roligt att komma hem. För det mesta. Ändå började jag med grästabletterna denna vecka- massor av gräspollen som ska ätas upp, en tablett i taget i tre år, för att jag ska orka vara ute lite mer den här sommaren, och nästa- och nästa. Jag fantiserar redan om en picnic i gräset under grässässong och att åter få känna gräs under bara fötter. Jag hoppas på de här tabletterna, som just nu gör mig dåsig och kliig... välkommen snart kära vår, jag förbereder mig för fullt.

Bild 1. Upphittat kattbokmärke som sedan länge är fast boende på vår hallspegel

Bild 2. Richard gav mig tulpaner för nästan en vecka sedan och de blommar fortfarande!

Bild 3. Hoppa-i-skorna, till och från tvättstugan blommar året runt

Frukostklubben

Den här helgen har det hänt så mycket så jag kan bara inte skriva om allting på en gång. Det får bli lite stegvis. På fredagen kom Christoffer och Asbjörn hit från Norge och stannde över helgen. De kom för vår inflyttningsfest med sagotema som vi skulle ha på lördagskvällen. Det är fint när man har gäster som reser långt för att vara med och fira in ens nya boende men de var ändå inte de mest långväga (!) min kompis Jessica lyckades pricka in denna helg för sverigebesök och kom direkt från Tucson,USA på lördagförmiddagen!

Helgen började i alla fall på ett brasseri några gator bort och lördagen inleddes med en rejäl frukost enligt bilderna. Det var så himla mysigt att duka upp frukost för fyra istället för två så jag var tvungen att springa och rota fram kameran! Helgen fortsatte lika fint- men det tar vi en annan gång!

Jobbrelaterat

Igår morse när jag gick till jobbet hade jag en timmes sovmorgon för vi hade en heldag med avdelningen med lite framtidsprat och teambuilding. Solen sken mellan husen i sta'n och vad det fick mig att längta tills jag ser den varje morgon på väg till jobbet... Utsikten är från ett av våra konferensrum, kanske en av de finaste utsikter jag kan tänka mig, jag älskar gamla fina hus med krumma vinklar. Dagen avslutades på pub med mat och öl. Många valde att äta fish n' chips och min kollegas fish n' chips var extra bra paketerad. Se bara på annonserna på tidningspappret!