Jag vet inte om melankolin bor i magen eller bröstet?
Migrändämpad dimma får mig till tangenterna.
Tiden står stilla ett tag när man är sjuk. Tiden; den där dyrbara som klockan oberört tickar fram.
Det är en sådan dag idag.
Men förra helgen var det vår. Krokusar och snödroppar. Loppisjakt och kaffe på fönsterbrädet i köket. Låt våren komma in. Storfynd. Fantastiska Stig L asietter för 10 kronor stycket. Sådana fynd gör man inte i den här staden. Ändå gjorde jag det. Jag såg hur hon plockade upp traven ur en kartong precis som jag gick förbi. Hon blev så glad för att jag blev så glad. Perfekta är de, inte en repa i glasyren och jag gläds fortfarande. De hör hemma hos oss i 30-tals kök utan diskmaskin som förstör. Lilla bambi, ett par hantverksböcker; en full av korstygnsmönster och en med stick- och virktips steg för steg, och ett par röda skor följde också med hem. Dorothy, you are not in Kansas anymore. Snart är inte jag i staden mer heller, flyr till Bryssel över helgen. Åh vad skönt. Hoppas att melankolin stannar kvar hemma...
3 kommentarer:
Åh , hvor fine tallerkner og håndarbejdsbøger. Så skønt. Og kaffe i køkkenet lyder også godt. Håber du får en rigtig fin og lys rejse. :)
Åh, Bryssel. jag kan tipsa om ett underbart, underbart museum där, Hortamuseet, en dröm i Jugendstil.
http://www.hortamuseum.be/
Hoppas du känner dig bättre snart. Jag har också varit deppig på sista tiden, usch vad det är hemskt. Kram Sara
vilken lycka att göra ett sádant loppisfynd!
jag gillar din blogg förresten, ska kika in fler gánger!
Skicka en kommentar