Brev från kolonin

Idag är det gråmulet och kallt ute så jag tittar på bilder från en solig helg och promenad till Doris kolonilott. Solen sken på oss där vi satt på den lilla altanen, drack kaffe ur fina porslinskoppar och såg ut över de små grönsaksodlingarna och alla blommor. Doris stuga är den lilla vita och Doris är den lilla vita damen. Jag skulle inte ha något emot en egen liten kolonilott med pelargoner och spetsgardiner i fönstren och kaffe på en liten veranda....

Loppislördag

Loppislördag blev dubbla svängar på torget. En tidig vända, kaffe ochen sväng med mormor som sedan följde med upp och åt chokladrutor och drack kaffe. Mormor hade två påsar med sig hem och förlorade en färggrann bukett med astrar någonstans på vägen...

Jag kunde inte motstå blommiga koppar och en liten bambi för i prinicp inga pengar alls och så fick jag en hemskt fin grytlapp som jag stod och fingrade på, av mormor. Dessutom hittade jag finaste kjolen från Betty Barclay i mörkt blått med höstlöv på. Nu ska det dansas fram längs gatorna minsann!

Arla morgonstund

Jag vaknar tidigt. Tassar upp ur sängen. Pysslar. Fotar mina tår som matchar trasmattan i vardagsrummet. Skriver I love you med rött läppstift på spegeln. Lägger ett muminpussel. Sedan vaknar han och då är det dags för långfrukost med kaffe, frukt, fil och müsli, ostmackor och massor med tidningar. Ljuvliga helg. Välkomna lördag!

Tavelvägg

Många bilder små bildar inte någon å men väl en tavelvägg när spik och hammare kommit fram. Det är lite pussel att lappa ihop allt förstås men pussel är ju kul. Bäst tycker jag om tavlan i mitten som är en målning av en dansbana med flera par avbildade med själar som riktigt poppar ut ur tavlan. Stämningen i en tavla är bland det viktigaste tycker jag...

Alla tavlor är från diverse loppisar utom den på ballerinan som suttit i mina morföräldrars sommarhus på Öland och som samtidigt är ett fint minne därifrån.

Treasures

Treasure hunt.

Sadness. Moving. Things that get tossed out. Little treasures. Memories of him and her. Found and kept. Precious.

Min mormors gamla 60-tals örhängen. I en pappkartong på garagegolvet. Halvöppen, halvtom. Bara enstaka par kvar men jag räddade den inte desto mindre. Singlar samsas med par och mina örhängen har fyllt på lådan som nu står nästan full igen på byrån i min klädkammare. En färgglad 60-talsklänning hänger symboliskt ovanför...

Maximalism och plotter i köket

Jag har sagt tidigare att jag inte är någon minimalist. Det är inte så att jag går ut för att vara en maximalist heller men det blir lätt så när man fastnar för detaljer. Ett visst sorts rosenmönster på ett par koppar, rosa grytlappar i form av ugglor som bara måste finnas uppe sida vid sida med den knallorangea grytvanten, andra virkade grytlappar med blå klöver, matchar kall- och varmkranarna för vattnet och i mitt diskställ står allsköns porslin från olika serier och barnsliga muggen och prickiga glas och glas med katter i frack... Det blir så mycket roligare när man diskar då också, när varje litet föremål har en historia och är roligt att titta på. Har jag mot förmodan ändå långtråkigt så funderar jag på vad de olika invånarna i dockskåpet på min bonad ska ta sig för denna dag... Maximalist helt klart hellre än minimalist. (Allt är loppis såklart, till och med diskstället. Enda undantaget är diskprylar och de prickiga glasen som faktiskt är köpta i nyskick från Åhléns)

Sovrumsgardin - check!

Gardinerna kom förstås upp innan hela detta migränh-vete började men jag har inte orkat dokumentera det förrän nu. Gardinen som jag fick (!) på gatuloppisen i Aspudden sitter nu uppe i vårt sovrum och är därmed det första kompletta fönstret i lägenheten - solbelysta pelargoner - check, fina gamla krukor och Lisa Larsson hunden - check och solblekt loppisgardin - check!

Från sängen till soffan och tillbaka

Jag är sjuk och nu är jag dödstrött på't. Jag vet inte om jag borde göra ingenting, blir det värre om jag tittar på TV eller läser bloggar till exempel? Mamma är ingen doktor, som pappa. Men hon tror på att göra det man känner för. Igår kände jag för solskenspromenad med kamera, jag låg istället på sjukhus med elektroder över hela kroppen och en nål i armen. Idag vill jag också bara gå ut men jag orkar inte och tog en promenad från sängen till soffan. Jag tror att jag promenerar tillbaka till sängen snart igen dock, det var ganska tröttsamt...

Loppisklänningar och curry

I morse sov vi ut och ät go'frukost med fint bröd, ägg, fil med müsli och kaffe och tog sedan en promenad i strålande solsken mot ett loppistorg fullsmockat med människor. Jag var egentligen inte ute efter någonting och halva nöjet är ofta att titta på folk men jag lyckades ändå hitta två pass så fina klänningar att jag beslöt mig för att lägga upp dem på bloggen. En blåvitrutig klänning som var sydd av systern till tjejen jag köpte av och en brun klänning med vita prickar (jag har egentligen köpförbud på prickiga klänningar men hade till mitt försvar inte någon brun...) för 20 riksdaler stycket! Finemang, attans vad mycket bra second hand kläder jag hittat denna höst, jag kommer inte ihåg när jag handlade kläder i butik sist.

Nu luktar det fantastiskt av curry i köket, lagat av världens bästa pojke!

Hemmet från en sjuklings ögon

Att vara hemma sjuk från jobbet är en så värdelös känsla. Hjälplös. Ibland när det är mycket omkring en, då tänker jag att det vore bra skönt att ligga hemma i sängen hela dagen och snurra runt,runt i sängkläderna hela dagen. Men när man väl är där, när man har migrän två gånger på en vecka, mår illa och har en mage som känns som en torktumlare säkert känns, då är det inte roligt. Då undrar man varför man måste vara hemma. Solen skiner utanför fönstren och här ligger jag... jag kan inte ens få tiden att gå. I alla fall så har vi flyttat nu. Nu bor jag i en ny stad och i en ny lägenhet. Det är fortfarande ganska rörigt omkring oss men saker och ting börjar komma på plats och trägolven känns så fina under fotsulorna...

I ett litet skåp.

Jag såg ett helt fantastiskt dockskåp på en sommarauktion förra året. Sedan dess har jag fått pippi på att skaffa ett dockskåp så småningom men gammalt och fint ska det vara eller så ska jag göra det själv. Jag snubblade över ett fint på fyndtorget idag med frostade glasdörrar och fina gamla möbler. Dessutom gillar jag det nedersta från thepyssler.blogspot.com. Riktiga små världar att fly till en tråkig dag och möbler om hur mycket som helst utan att få ryggskott och ömma tår....

Regndroppar, regnfloder

-Och detta var dagen. För en gångs skull hittade vi kartonger till flytten på ICA men jag vet inte hur många vi kommer att kunna rädda eftersom regnet stod som spön i backen på den förhållandevis långa (i ösregnsväder sett) vägen hem... Nu blir det lite påtvingad packpaus och film; Black Swan i kväll efter middagen.

Jobb-igt.

Jag har dåligt samvete för att jag inte jobbar men jag kan inte jobba för jag vet inte vad jag ska göra och alla jag skulle kunna fråga är på semester så jag sitter och kollar mailen en gång i minuten och läser om texterna jag skrivit och spelar fever ray och hoppas att någon ska höra av sig med något jag kan ta itu med, jobba, jobba, jobba med tills arbetsdagen kan räknas som slut. Och på måndag kommer chefen och då lovar jag att jobba jättehårt för jag kan ju inte göra något nu men kollar mailen utifall för jag vill ju faktiskt jobba och har ännu mer dåligt samvete för nog måste det finnas något jag kan jobba med?

Ute skiner solen och torkar ut vår chilis och paprikor och alla pelargonerna på balkongen och till helgen ska det kanske bli regn men då vill jag ha sol...

Ohyfsade män och ljuva virrvarr

Igår ringde jag på en annons om ett perstorpsbord. Du klarar nog inte att bära det själv sa han som hade annonsen. Jag kan få hjälp vilken annan dag som helst utom imorgon sa jag. Jag vill bli av med det innan helgen så du får hämta det imorgon sa han, men busshållsplatsen ligger alldeles i närheten så kanske kan du ta det själv. Jag frågade om han kunde hjälpa mig med sakerna dit. Okej sade han men några minuter senare ringde han tillbaka och sa " Vet du, jag kommer inte att hjälpa dig att bära ner dem ändå har jag bestämt. Hur vill du göra?". Vilken hyvens karl va?!!

Idag ringde min pojke från deras familjs sommarstuga. Han hade hittat ett bord på loppisen där, visserligen lite dyrare men nog betalar jag hellre några kronor extra än köper ett bord av en sådan prick. Jag har hjälpt till att kånka betydligt större saker än så åt folk som har köpt saker av mig. Ingår det inte i en normal persons uppfostran?

Hur som helst, snart kommer vi ha ett underbart litet perstorpsbord i köket och det kommer bli så fint! (För övrigt är det ju precis så'na här stolar som på bilden som vi fick på köpet när vi köpte vårt köksöverskåp!

För jag älskar gamla köksskåp med dragluckor..

Ibland när man går på loppis hittar man inte en enda loppispinal man vill ha men förälskar sig i till exempel en rabatt, en av lamporna i taket som inte är till salu eller själva det lilla huset i sig. Som när vi på Gotland hittade en liten stuga från vilken ett långt snöre gick från taket och över en bäck in i en trädgård, och där man skulle rycka i en stor krok om man behövde hjälp och så hörde man det pingla svagt där långt borta på andra sidan bäcken...

Eller som när det sitter fina 50-tals skåp i knallgrön färg på trätiljeväggarna i en bod och det egentligen är sakerna där i som ska säljas men man vill ha skåpet... Den gången frågade jag och jag fick köpa skåpet och det håller nu på att snickras till och lackas om för att sättas upp på en tom vägg i vårt nygamla kök dit vi ska flytta. Den damen var så rar att hon bad oss komma förbi på kaffe om vi hade vägarna förbi någon gång och när vi kom för att montera ner skåpet fick vi två fajansstolar på köpet!

Tyvärr slog det mig inte att ta med kameran när vi monterade ner skåpet så jag har bara en bild där det ligger på kärran med de övre skåpluckorna borttagna. Det ser lite ut som skåpet i Rs morföräldrars sommarstuga dock, fast med skjutdörrar bara i nedre raden. Självklart ska vi klä det med hyllpapper precis som det. Stolarna blir fina till ett litet perstorpsbord så småningom. Vi spanar för fullt efter ett sådant bord just nu.

Un canapé s'il vous plaît

Vi letar soffa till nya lyan så smått, R tycker att min stora sköna är alldeles för modern, trots sina 10 år på nacken. Jag kan gå med på en ny soffa om den fortfarande är ganska stor, mjuk och skön. Man ska trots alt kunna bo lite i en soffa tycker jag.

Jag är kär i den här rosaröda av okänt ursprung och tycker även om Carl Malmstens Samsas och Hemmakväll...

Hemmasemester

Hemmasemester på min gata i stan. Min balkong. Fil och Paulúns müsli, linfröbröd och ost, Brämhults hallonjuice. Vad det är gott ibland, med rejält mörkt bröd, ost och färskpressad juice. En ordentlig müsli. Paulúns är den enda jag hittat helt utan tillsatser. Bra för en lat som inte orkar göra själv men inte vill äta tretton E-nummer varje frukost. Snart kan jag plocka chilis och paprikor också, från vår lilla odling.

Jag läser Sången om den röda rubinen och förundras över att den förbjöds på 50-talet. Språket är vackert och levande, det finns fina små passager och idag får det extroverta inte ens mig att höja på ögonbrynen.

På en bakluckeloppis förra veckan gick det trögt med försäljningen trots att jag försökte skänka bort en hel del saker men damen mitt emot, vars pingviner jag beundrat hela dagen, kom över innan vi skulle åka och sa att hon hade en snäll dag. Jag fick dem! Nu bor de i mitt skafferi, bedvid KRAV-kakaon i väntan på mitt nya kök och en plats i en stringhylla...