Igår ringde jag på en annons om ett perstorpsbord. Du klarar nog inte att bära det själv sa han som hade annonsen. Jag kan få hjälp vilken annan dag som helst utom imorgon sa jag. Jag vill bli av med det innan helgen så du får hämta det imorgon sa han, men busshållsplatsen ligger alldeles i närheten så kanske kan du ta det själv. Jag frågade om han kunde hjälpa mig med sakerna dit. Okej sade han men några minuter senare ringde han tillbaka och sa " Vet du, jag kommer inte att hjälpa dig att bära ner dem ändå har jag bestämt. Hur vill du göra?". Vilken hyvens karl va?!!
Idag ringde min pojke från deras familjs sommarstuga. Han hade hittat ett bord på loppisen där, visserligen lite dyrare men nog betalar jag hellre några kronor extra än köper ett bord av en sådan prick. Jag har hjälpt till att kånka betydligt större saker än så åt folk som har köpt saker av mig. Ingår det inte i en normal persons uppfostran?
Hur som helst, snart kommer vi ha ett underbart litet perstorpsbord i köket och det kommer bli så fint! (För övrigt är det ju precis så'na här stolar som på bilden som vi fick på köpet när vi köpte vårt köksöverskåp!
2 kommentarer:
underliga människor finnd det gott om. oftast har de ju något som gör att de inte mår bra i sitt liv. trösta dig med det. försöker få allt sådant rinna av mig nu, går så fint om man själv bara är fylld med kärlek..låta det rinna av en, så lätt då! Tack för orden. älskar min tapet, och älskar perstorps saker, vi har också i köket, vårt pyttelilla :)
kramar Lycke
Men vilken mupp, så gör man ju inte, jag hjälper oxå alltid till när folk köper saker av mig! Skänt att ni hittade ett annat istället! Fin blogg förresten, hittade den precis! :)
Skicka en kommentar