Hemmet från en sjuklings ögon

Att vara hemma sjuk från jobbet är en så värdelös känsla. Hjälplös. Ibland när det är mycket omkring en, då tänker jag att det vore bra skönt att ligga hemma i sängen hela dagen och snurra runt,runt i sängkläderna hela dagen. Men när man väl är där, när man har migrän två gånger på en vecka, mår illa och har en mage som känns som en torktumlare säkert känns, då är det inte roligt. Då undrar man varför man måste vara hemma. Solen skiner utanför fönstren och här ligger jag... jag kan inte ens få tiden att gå. I alla fall så har vi flyttat nu. Nu bor jag i en ny stad och i en ny lägenhet. Det är fortfarande ganska rörigt omkring oss men saker och ting börjar komma på plats och trägolven känns så fina under fotsulorna...

I ett litet skåp.

Jag såg ett helt fantastiskt dockskåp på en sommarauktion förra året. Sedan dess har jag fått pippi på att skaffa ett dockskåp så småningom men gammalt och fint ska det vara eller så ska jag göra det själv. Jag snubblade över ett fint på fyndtorget idag med frostade glasdörrar och fina gamla möbler. Dessutom gillar jag det nedersta från thepyssler.blogspot.com. Riktiga små världar att fly till en tråkig dag och möbler om hur mycket som helst utan att få ryggskott och ömma tår....

Regndroppar, regnfloder

-Och detta var dagen. För en gångs skull hittade vi kartonger till flytten på ICA men jag vet inte hur många vi kommer att kunna rädda eftersom regnet stod som spön i backen på den förhållandevis långa (i ösregnsväder sett) vägen hem... Nu blir det lite påtvingad packpaus och film; Black Swan i kväll efter middagen.

Jobb-igt.

Jag har dåligt samvete för att jag inte jobbar men jag kan inte jobba för jag vet inte vad jag ska göra och alla jag skulle kunna fråga är på semester så jag sitter och kollar mailen en gång i minuten och läser om texterna jag skrivit och spelar fever ray och hoppas att någon ska höra av sig med något jag kan ta itu med, jobba, jobba, jobba med tills arbetsdagen kan räknas som slut. Och på måndag kommer chefen och då lovar jag att jobba jättehårt för jag kan ju inte göra något nu men kollar mailen utifall för jag vill ju faktiskt jobba och har ännu mer dåligt samvete för nog måste det finnas något jag kan jobba med?

Ute skiner solen och torkar ut vår chilis och paprikor och alla pelargonerna på balkongen och till helgen ska det kanske bli regn men då vill jag ha sol...

Ohyfsade män och ljuva virrvarr

Igår ringde jag på en annons om ett perstorpsbord. Du klarar nog inte att bära det själv sa han som hade annonsen. Jag kan få hjälp vilken annan dag som helst utom imorgon sa jag. Jag vill bli av med det innan helgen så du får hämta det imorgon sa han, men busshållsplatsen ligger alldeles i närheten så kanske kan du ta det själv. Jag frågade om han kunde hjälpa mig med sakerna dit. Okej sade han men några minuter senare ringde han tillbaka och sa " Vet du, jag kommer inte att hjälpa dig att bära ner dem ändå har jag bestämt. Hur vill du göra?". Vilken hyvens karl va?!!

Idag ringde min pojke från deras familjs sommarstuga. Han hade hittat ett bord på loppisen där, visserligen lite dyrare men nog betalar jag hellre några kronor extra än köper ett bord av en sådan prick. Jag har hjälpt till att kånka betydligt större saker än så åt folk som har köpt saker av mig. Ingår det inte i en normal persons uppfostran?

Hur som helst, snart kommer vi ha ett underbart litet perstorpsbord i köket och det kommer bli så fint! (För övrigt är det ju precis så'na här stolar som på bilden som vi fick på köpet när vi köpte vårt köksöverskåp!

För jag älskar gamla köksskåp med dragluckor..

Ibland när man går på loppis hittar man inte en enda loppispinal man vill ha men förälskar sig i till exempel en rabatt, en av lamporna i taket som inte är till salu eller själva det lilla huset i sig. Som när vi på Gotland hittade en liten stuga från vilken ett långt snöre gick från taket och över en bäck in i en trädgård, och där man skulle rycka i en stor krok om man behövde hjälp och så hörde man det pingla svagt där långt borta på andra sidan bäcken...

Eller som när det sitter fina 50-tals skåp i knallgrön färg på trätiljeväggarna i en bod och det egentligen är sakerna där i som ska säljas men man vill ha skåpet... Den gången frågade jag och jag fick köpa skåpet och det håller nu på att snickras till och lackas om för att sättas upp på en tom vägg i vårt nygamla kök dit vi ska flytta. Den damen var så rar att hon bad oss komma förbi på kaffe om vi hade vägarna förbi någon gång och när vi kom för att montera ner skåpet fick vi två fajansstolar på köpet!

Tyvärr slog det mig inte att ta med kameran när vi monterade ner skåpet så jag har bara en bild där det ligger på kärran med de övre skåpluckorna borttagna. Det ser lite ut som skåpet i Rs morföräldrars sommarstuga dock, fast med skjutdörrar bara i nedre raden. Självklart ska vi klä det med hyllpapper precis som det. Stolarna blir fina till ett litet perstorpsbord så småningom. Vi spanar för fullt efter ett sådant bord just nu.

Un canapé s'il vous plaît

Vi letar soffa till nya lyan så smått, R tycker att min stora sköna är alldeles för modern, trots sina 10 år på nacken. Jag kan gå med på en ny soffa om den fortfarande är ganska stor, mjuk och skön. Man ska trots alt kunna bo lite i en soffa tycker jag.

Jag är kär i den här rosaröda av okänt ursprung och tycker även om Carl Malmstens Samsas och Hemmakväll...

Hemmasemester

Hemmasemester på min gata i stan. Min balkong. Fil och Paulúns müsli, linfröbröd och ost, Brämhults hallonjuice. Vad det är gott ibland, med rejält mörkt bröd, ost och färskpressad juice. En ordentlig müsli. Paulúns är den enda jag hittat helt utan tillsatser. Bra för en lat som inte orkar göra själv men inte vill äta tretton E-nummer varje frukost. Snart kan jag plocka chilis och paprikor också, från vår lilla odling.

Jag läser Sången om den röda rubinen och förundras över att den förbjöds på 50-talet. Språket är vackert och levande, det finns fina små passager och idag får det extroverta inte ens mig att höja på ögonbrynen.

På en bakluckeloppis förra veckan gick det trögt med försäljningen trots att jag försökte skänka bort en hel del saker men damen mitt emot, vars pingviner jag beundrat hela dagen, kom över innan vi skulle åka och sa att hon hade en snäll dag. Jag fick dem! Nu bor de i mitt skafferi, bedvid KRAV-kakaon i väntan på mitt nya kök och en plats i en stringhylla...

Djupvik

Gotlandsdagar. Med loppisar, färskpotatis, salta bad, tärningsspelande i stearinljussken och ficklampepromenader till dasset. Utan el, rinnande vatten och andra moderniteter som tar udden av sommarkänslan. Där. och då.

Vattnet denna helg

Regnet trummar mot fönsterblecket utanför och vi ställde in besöket på bakluckeloppisen och virade in oss i lakanen med pelargoner på igen. Över min mage ligger det slängt en arm och hans sömn omsveper mig med små snusningar. Det är söndag i hufvudstan och lite senare ska vi gå runt med stora ögon och granska lyor för möjligt boende. Vår lya är såld men vi vet inte ännu vart vi ska ta vägen i höst.

Igår var vi bakis efter någon för mycket drink och massa trevligt sällskap på fredagskvällen och på eftermiddagen tog vi en promenad till skogssjön och jag tog ett spontandopp från en klippa. Det finns inget vackrare än att spräcka ytan på en sjö, ta några simtag ut och se näckrosorna svaja svagt i vinden längs klippkanterna....

Emmafat och humor från Hylands

Vi klagar en del över att Nacka är så tomt på loppisar. Idag var det karneval i Orminge med bakluckeloppis så vi tänkte att vi skulle ta en tur. Vi laddade upp med fin frukost och klädde på oss dubbla lager kläder. Det var kallt och blåste snålblåst och kom en och annan regndroppe från mörka moln. Tråkigt för Ormingeborna men de var i ganska bra stämning ändå, det fanns ett folkdansgille och karuseller och fiskdammar med napp varje gång; färgglada nallar i dålig kvalitet. Det luktade popcorn och såldes lotter till sockerkaksvinster. Typisk karnevalkänsla med barndomsnostalgi. Bakluckeloppisen var dock inte mycket att hurra för. Jag lät bli att köpa en skål i turkost pressglas för en tjuga, jag har ändå minst fem hemma och R vågade inte chansa på att få ren en sliten Kockums gryta. Vi tog bussen hem men genom fönstret såg vi efter en bit en loppis och vi hoppade såklart av. Det var gamla vintagekläder och jag föll för en gråmönstrad klänning med knappar fastän jag inte borde. Min garderob svämmar över av klänningar. Sedan beslöt vi oss för att ta en långprommenad hem sista biten och gissa om vi inte sprang på en loppis till! En riktigt trevlig liten loppis i en källare där jag hittade tre Emma-fat för en tia styck, en fin brun plånbok med massor av fack och en ABC-bok från Hylands hörna med träffsäkra rim! Vad säger ni om M?!

Som det kan gå ibland, en riktigt fin loppislördag blev det bara sådär!

Nu måste bara vi fixa tag på en bil och sälja av en del av allt vårt skrot hemma. En in en ut, ni vet...

En kulen dag med kulörta önskningar

Jag funderar som bäst på vad jag kan önska mig i födelsedagspresent. Jag tycker alltid att det är så svårt. Visst finns det massor av saker jag vill ha men ingen som jag kommer på så där rätt upp och ner när någon frågar. Fint porslin förstås men egentligen har jag ju så mycket... men ändå, något i serien berså och en tekopp med rosor från serien Pynta. Annars kan jag just nu bara komma på att jag vill ha en turkos gammal skrivmaskin och ett överaskningskalas i en hage. Lite som på bilden här... Bild 1 är gammal från en annons och bild 2 är från Vintageportalen

Det är inte klokt... men så himla klokt!

Jag har det alldeles fantastiskt trots att jag inte har en minut över. Jag jobbar en massa och pendlar där till men orkar mer än någonsin och träffar mer folk och hittar på mer skoj än på länge! Antingen kommer jag inte hem alls på kvällen eller så kommer jag hem väldans sent. Så min lilla blogg kommer nog leva lite på is för tillfället trots att det är så sommarvarmt ute att jag har badat i Dalälven två dagar i rad. Eller kanske just därför! Det finns så mycket roligt som ska hinnas med och med heltidsjobb och flera timmars pendlande finns det inte så mycket tid kvar till att sitta ner vid datorn. Men jag tittar in igen en gråregnig dag som säkert kommer förr än vi tror!

Bild) Rosépremiär med fina Urban alldeles efter premiären av mitt nya jobb

30 jämna år med vibbar från Frankrike

I helgen fyllde Richard 30 jämna år. Vi firade helt franskt, med massor av baguetter, kex, vin och ost såklart, med färgglada baskrar, musikquiz och dans natten lång långt in på morgontimmen. För mig var klädseln ganska lätt- min röda 10-kronors basker fick hänga med inomhus och garderoben är full av randigt så det var bara att plocka ihop trikolorens färger. Himlans fint var det och finfint folk minsann. Richards närmaste inklusive min favoritfransos med litet bockskägg och med papperspåsen full av franska specialiteter!