Tänk dig att du har en så'n där dag som oförklarligt känns helt bak och fram, vriden ut och in. Du kan inte sätta fingret på det men någonting är fel... Jag försökte lösa dagen med ett samtal till vännen på andra sidan parken och sedan försökte jag med ganska mycket chokladglass och ett litet vitt piller. På kvällen kom min pojke i en vacker gul musiktröja, som en lysande sol, och sträckte över en stor kasse i papp. Inlindat i lila presentpapper låg en likadan kopp som jag slog sönder för några dagar sedan- på väg ut ifrån affären där jag köpte den- och en nalle luddig som ett vitt moln...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar