Vinden från målsnöret gör mig illamående

Jag har klarat det. Jag har nått en milstolpe. Först blev jag stolt och glad, rentav euforisk, men när det hade lagt sig blev jag alldeles tom. Vad händer nu? Jag har kämpat så hårt för att nå mitt mål och nu när jag nästan är där- när jag kan känna vinden från målsnöret, då blir jag rädd, tung i sinnet och osäker som aldrig förr. Är det här verkligen vad jag vill?

Det känns som om jag sitter fast utan återvändo och snaran dras åt i nätet jag har sytt åt mig själv. Snart har jag mig alldeles fast; fångad. Jag vill inte behöva ha fattat ett beslut, gjort ett enda val. Jag vill ha friheten kvar, framtiden som en öppen bok och kittlingen av valfriheter. Jag har klarat det. Men varför gjorde jag det ???