Jag älskar barnramsor. Barnböcker och barnsånger. Det naivt sprudlande, enkla och självklara. Tummetott, slickepott, långebrand, gullebrand och lilla vicke vire. Jag bläddrar i böcker med färgglada sagor, nynnar inombords på gungvisor, krakel spektakel och pirum parum. Blåser såpbubblor ut genom fönstret och silar färgglada plastpärlor mellan fingrarna. Stackars dem som glömt glädjen i det enkla, som anser sig för gamla för det "för unga". Stackars dem som skyndar genom livet, förbi gungorna som svänger i vinden, de färgglada klubborna som lockar i godishandelns fönster och blommorna som ler vid väggrenen. Stackars dem som istället skummar börsnyheter, pratar viktigheter i sina telefoner, rusar förbi alltihop, rynkar pannan mot de första regndropparna, kryper in i sina gråa skal. Jag tror alla skulle behöva läsa en barnramsa varje dag och plocka en blomma på väg hem från jobbet. Blåsa såpbubblor när livet är grått eller pynta det färgglatt med fina pärlor...
--Att somliga har vingar
och sitter i träden och sjunger
-visst är det en ganska fantastisk idé?
-Ingrid Sjöstrand
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar